Vi har varit på stan och i skolan och frågat ett antal personer om de har ätit några semlor. Det var 95% som ätit semlor även om fettisdagen inte var för än om en vecka och 5% som inte hade ätit någon semla. Det finns många olika sorters semlor som t.ex ”mufflan”som gjorde entré i år, ”Nutellasemla”som blev populär 2016, ”korv med bröd-semlan” som man kom på 2017 och ”prisessemlan” som blev en populär typ i Sverige under denna vår.

Semlan är ett traditionellt bakverk i Sverige speciellt under fettisdagen då vi äter 5 miljoner.
Varför heter semlan just ”semla”? Semla kommer från det latinska ordet ”simila” som betyder ”det finaste mjölet”.
Den vanligaste semlan är gjord av vetemjöl, mjölk, socker, smör, jäst och kardemumma. Locket skärs eller klipps i en trekantig form. I Bullen läggs eller spritsas mandelmassa och på mandelmassan spritsas en ring av grädde. Sedan läggs locket på och semlan pudras med florsocker. Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Men efter hand gjordes dock semlan allt smakrikare. Under 1500-talet började man göra hål i semlan och fyllde den med grädde eller kokade ihop grädden med smör, men nu brukar vi fylla semlan med mandelmassa, sylt, choklad eller vanilj. Semlan har en lång historia och efter många olika recept har semlan funnits långt före den tid då kristendomen kommit till Sverige och den är fortfarande populär.
Man äter liknade semlor i Skandinavien, Finland och i Baltikum. En semla kan även kallas för fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg.

Foto: Moa Andersson