Lidköping: Min farmor Lena är världens snällaste och finaste farmor. Men hur såg hennes ”tonårsliv” ut?

Vi sätter oss ner vid köksbordet medan mamma och pappa lagar mat. Jag ser på farmor att hon är lite nervös eftersom det är första gången hon blir intervjuad.

Min farmor börjar berätta och svara på mina frågor om sin barndom med hennes lugna röst.
Min farmor Lena var tonåring under 1960-talet. Hon är världens snällaste och finaste farmor. Hon berättar att hon bodde i en villa i en liten by vid namn Flo, där bodde hon med sina två bröder och hennes pappa. Hennes mamman och pappa skilde sig när hon var 6år, hon berättar att det inte var så vanligt förr att man gick isär och att barnen bodde kvar hemma hos pappan.

Hon säger att hon var ett stort fan av Elvis Presley. På skolan var det ett gäng som var fan av Tommy och andra halva var fan av Elvis, farmor hörde till ”Elvis gänget”. Hon berättar att hon och hennes kompisar själva broderade Elvis på sina jeans. De lyssnade på en stor grammofon eftersom farmor inte hade någon radio på den tiden. Jag ser framför mig hur farmor Lena med sina Elvis broderade jeans står och dansar framför grammofonen med sina kompisar i sitt lilla flickrum på landet.

Till vardags hade hon snäva jeans, hon förklarar att jeansen var så snäva att man fick trampa på dem för att kunna få av sig dem. Till fest hade de helt andra kläder än vad de hade till vardags, berättar hon. Då hade de fina färglada och små rutiga klänningar med ett mönster som de kallade för Brigitte Bardot modet. Till det säger hon att man hade ett stort brett skärp vid midjan i olika färger. Under klänningen hade man säkert fem underkjolar om inte mer berättar hon, det hade man för att kjolen skulle stå ut så mycket som möjligt. Hon beskriver även ett knep för att få kjolen att stå ut använde hon och hennes kompisar potatismjöl istället för stärkelse, för att köpa stärkelse var det inte tal om, det var för dyrt. När man kom upp i tonåren var det mondänt med ”svinrygg”. Svinrygg är en typ av frisyr där långt eller halvlångt hår tuperas och sätts upp i en långsmal knut längs hjässan och ner till nacken, förklarar farmor Lena.

”Man fick stryk av lärarna.”

Hon beskriver att hon tycker det är bättre i skolorna nu för tiden. Det gör hon eftersom förr kunde man få stryk och bli slagen om man inte gjorde som lärarna eller föräldrarna sa, om man bråkade eller gick utanför skolans område. Detta gjorde att man hade mer respekt för föräldrar och lärare eller vuxna över lag, vilket inte vissa tonåringar har idag. Fast det är ju inget bra sätt att få respekt för vuxna igenom.
Hon förklarar att det var helt tyst i klassrummet, om man inte räckte up handen utan svarade direkt fick man skäll och man vågade nästan aldrig svara på lärarens frågor.

Hon berättade att man fick tända i en braskamin som fanns i klassrummet för uppvärmning under höst och vinter. Jag ser framför mig en liten tyst klass sitta i ett litet klassrum vid de gröna bänkarna bredvid en stor gammal sotig kamin medan jag lyssnar till farmor som berätta mer.
Farmor tycker att tonåringar idag har det bättre eftersom man lättare kan hålla kontakten med sina vänner. Man kan ha kontakt över hela världen, eftersom förr hade man ingen aning om vad som hände i världen, vilket vi har nu. Hon berättar även att om det hände något t.ex någon skadar sig fick man springa till närmsta affär eller till bonden, så de kunde ringa. Hon tycker att även sjukvården är bättre i dagens samhälle än vad det var när hon var tonåring.
– maten är färdig, ropade mamma. Jag ropar tillbaka till mamma och tackar farmor för att jag fick intervjua henne.

Till bilden: Farmor i hennes gamla klassrum med hennes rutiga klänning längst till vänster

/Moa Andersson