RudenNytt

7d:s skoltidningsblogg med rapporter från när och fjärran

Kategori: Reportage (Sida 1 av 2)

Har du hört talas om korv med bröd-semlan?

Vi har varit på stan och i skolan och frågat ett antal personer om de har ätit några semlor. Det var 95% som ätit semlor även om fettisdagen inte var för än om en vecka och 5% som inte hade ätit någon semla. Det finns många olika sorters semlor som t.ex ”mufflan”som gjorde entré i år, ”Nutellasemla”som blev populär 2016, ”korv med bröd-semlan” som man kom på 2017 och ”prisessemlan” som blev en populär typ i Sverige under denna vår.

Semlan är ett traditionellt bakverk i Sverige speciellt under fettisdagen då vi äter 5 miljoner.
Varför heter semlan just ”semla”? Semla kommer från det latinska ordet ”simila” som betyder ”det finaste mjölet”.
Den vanligaste semlan är gjord av vetemjöl, mjölk, socker, smör, jäst och kardemumma. Locket skärs eller klipps i en trekantig form. I Bullen läggs eller spritsas mandelmassa och på mandelmassan spritsas en ring av grädde. Sedan läggs locket på och semlan pudras med florsocker. Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Men efter hand gjordes dock semlan allt smakrikare. Under 1500-talet började man göra hål i semlan och fyllde den med grädde eller kokade ihop grädden med smör, men nu brukar vi fylla semlan med mandelmassa, sylt, choklad eller vanilj. Semlan har en lång historia och efter många olika recept har semlan funnits långt före den tid då kristendomen kommit till Sverige och den är fortfarande populär.
Man äter liknade semlor i Skandinavien, Finland och i Baltikum. En semla kan även kallas för fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg.

Foto: Moa Andersson

Hon började jobba redan vid 14 års ålder

Började jobba redan vid 14 års ålder

Jag har intervjuat min farmor, hon heter Anita Johansson och hon bor i Järpås . Hon är uppvuxen strax utanför Järpås på en gård. Hon föddes 1943 så hon var tonåring sent 50-tal till tidigt 60-tal, hon växte upp på landet i ett litet hus, man kan kalla det för ett torp. Hon levde där med sin mamma och pappa samt två systrar.

Saker som var inne då var filmisar=pappkort med filmstjärnor på som man kunde byta och samla på, man höll antingen på Elvis Presley eller Tommy Steele, den coolaste klädstilen var bl.a. skor med taxklack.

Farmor hade till vardags kjol, klänning, tröja eller blus, farmor gick inte så ofta på fest, det var mest vardag.
Hennes fritid bestod av att hjälpa till i huset och med djuren på gården. Sysslorna var mest att hjälpa till med städning, tvätt och såna saker. Nuförtiden är farmor bra på att baka, laga mat, sticka och sy, men det fick hon lära sig helt själv efter hon hade gift sig. Djuren på gården var höns, grisar, kor, kalvar, hund och katt.

Särskilt populära artister som man lyssnade på var Elvis Presley, Yngve Stor och Snoddas. De lyssnade via radio eller grammofonskiva.
Farmor umgicks mest med sina tjejkompisar, de snackade om skolan och kompisar.
Saker som hände i stora världen: 1956 var det krig i Ungern och många flyktingar kom till Sverige och även till farmors skola i Järpås, hon vet inte vad som hände med de barnen sen.

Farmor tyckte det var lugnare förr eftersom man inte fick reda på lika mycket som nu via radio och tv.
Farmor gick bara i skolan i sju år. Man kunde fortsätta efter sjunde klass med åttan, nia;det kallades realen. Sedan kunde man även gå på gymnasiet och ta studenten men farmor sa att det inte var många som gjorde det utan de började jobba direkt istället. Farmor jobbade tidigt, redan vid 14 år, hon jobbade bland annat som butiksbiträde och hon gifte sig när hon var 22 år gammal. Hon konfirmerade sig när hon var 15.
Farmors råd till oss som är tonåringar idag:
”-Ta vara på den tid som är och lär er så mycket som möjligt och testa olika saker som verkar kul!”

Ung i Mellanöstern

 

Jag sitter i farmors chokladdoftande vardagsrum och ska snart intervjua henne. Farmor är nu 76 år och har väldigt svårt att höra och prata men hon väljer att ställa upp på intervjun ändå. Jag frågar farmor under vilken tid hon var en tonåring och efter ett djupt andetag så får jag ett svar. Med en krasslig röst så säger hon: ”Jo, jag var tonåring under 50 och början av 60 talet. Jag föddes i staden Konstantinopel eller som det heter nu Istanbul, 1941. Jag spenderade mestadels av min ungdom i Syrien och Nivene, Irak eftersom att i Turkiet så fanns det folkmord och diskriminering mot oss Assyrier.”

Farmor bodde på landet under den tiden, i en liten by som idag har jämnats med marken. Hon tar ett djupt andetag innan hon försöker prata då hon har svårt med det på grund av en särskild sjukdom.
-Det är synd att se vad som har hänt med byn som jag växte upp i, men det är sånt som sker, inget håller för evigt, berättar farmor.

Jag frågar henne vad de tyckte var kul på den tiden.
-Vi ungdomar tyckte att det var modernt och kul att ha en bil, lyssna på rock och att bada. Vi gjorde det väldigt ofta. När jag frågar om vad de vad brukade bära till skolan,fester och andra saker som kyrkan, så svarar hon,
-Jag brukade bära skoluniform till skolan, det var en blåröd skoluniform för tjejer och en blåvit för killar. Till kyrkan bar jag mina finkläder, en röd klänning och till fester bar jag min svarta klänning med smink och svarta skor. Under vardagen så bar jag antingen skoluniformen eller en svart kjol, med en vit tröja.

Farmor berättade att de inte hade så många saker att göra på fritiden.
-Vi brukade oftast hjälpa till vid hemmet och ibland så fanns det några fester som vi gick till. För övrigt var det ett rätt så tråkigt, men lugnt liv. De hade inga sorts sportaktiviteter förutom kanske fotboll, men det var mestadels killar som höll på med det.

Jag frågade farmor om musiken, vad de lyssnade på och hon svarade: ”Jag kommer ihåg att vi inte lyssnade på något speciellt under den tiden, vi brukade ibland lyssna på traditionell assyrisk musik men också på klassisk musik”

Hade ni både kill- och tjejkompisar frågade jag farmor när hon hade pratat klart.
-Killer och tjejer brukade inte umgås så mycket med varandra under 50-talet, tiden då jag var ungdom. Detta ändrades senare under 60-talet då började de umgås mer med varandra under den tiden.

Vad var viktigt för ungdomarna under din tid? -Det var viktigt att gå till kyrkan en gång varje vecka, det var också viktigt att inte skämma ut familjen genom att till exempel försöka bryta normer som vi var alla vana vid och så vidare.

Kommer du ihåg någon viktig händelse eller någon känd/viktig person under din barn/ungdom?
-Jag minns andra världskriget vilket var väldigt stort på den tiden, vissa i mitt hemland stöttade axelmakterna och andra stöttade de allierade. Jag minns en känd politiker vid namnet Winston Churchill, han var väldigt populär i byn som jag bodde i.

Tycker du att det är bättre idag än förr? -Ja det gör jag faktiskt, samhället har kommit så långt sen den tiden då jag levde. Dåliga saker finns som facebook vilket är det enda föräldrarna kollar på eller femåringar med telefoner värda femtusen kronor men jag antar att det är så samhället utvecklas.

En sista fråga, har du några tips för dagens ungdomar? ”Jobba hårt och så kommer alla dina drömmar gå i uppfyllelse.”

Foto: Carlos Ibrahim
Text: Carlos Ibrahim

Fotboll populärt i Villa-staden

Vi var lite nyfikna på vilka sporter man tycker om här i Lidköping. Vi frågade 22 personer om deras åsikter, och det visade sig att golf och fotboll var populärt bland både ungdomar och pensionärer. Bland ungdomarna var även handboll en favorit, medan isdans var mer intressant hos pensionärerna.

Vi frågade tio pensionärer om deras favoritsport. Här ovan ser ni resultatet.
Vi frågade även tolv elever i årskurs 7. Resultatet finns här nedanför.

Eftersom den allra största majoriteten tyckte om fotboll mest, tänkte vi fördjupa oss lite mer i just det.

Fotboll är en stor sport över hela världen. Den äldsta formen av fotboll tros ha spelats i Kina ca 400 år f.kr. Enligt internationella fotbollsförbundet är det kineserna som uppfunnit fotbollssporten. Kvinnor har alltid fått vara med och spela, vilket var en bra grej med sporten.

Sättet att spela fotboll under 1400-talet var ganska likt det sätt som vi spelar på idag. Det var två lag på planen, som nu, men den största skillnaden var att man istället för att skjuta bollen i mål bara behövde få den över kortsidan. Det var först på 1800-talet fotbollsspelet blev populärt i samhället, speciellt i England där sporten även blev en del av internatskolorna.

Ett tag var fotboll så stort i vissa länder, att man förbjöd sporten. Man tror att ca 715 miljoner människor världen över följde VM-finalen 2006! Det är inte lite det!

Av: Nathalie, Alva och Alice

Tonåring under 60-talet

Min morfar gillar att vara på kusten och fiska. Han älskar vara med mig och min lillebror, så under sommaren åker vi ner till kusten och fiskar medan mormor är hemma och tvättar.
Vi brukar stå vid kanten och kolla om det stimmar mycket småfisk.
Om det gör det åker vi ut med båten 50 meter från land ( 20 m från bryggan ) och släpper ner våra metrevar och börjar fiska. Rekordet fiskar på en dag för oss var 87 st! Vi fick sluta fiska för det fick inte plats mer i kylboxen.

Tonåring under 63-69
Min morfar var tonåring år 63-69, då han bodde i Tofta en liten bit utanför stan med sin bror Göran, Mamma Stina och sin pappa Bertil. De bodde i en villa med 3 våningar, med en stor trädgård, med katter, kaniner och så klart utedass.
Men som saker tex iPad i dagens läge ville man ha Moped, Skivspelare och de som bodde utanför stan ville ha vattenklosett alltså toalett som vi har i dagens läge istället för ute toa.

Vad hade man på sig?
Till skolan hade morfar på sig jeans, jumper och en jacka, ungefär som idag men äldre klädstil.
Men till fest eller kalas hade man oftast på sig polo tröja, blazer en kostym utan byxor och jeans, eller så hade man på sig en kostym. Som frisyr hade killarna vattenkammat hår med ”brylkräm” även till skolan och fest.
Det man ville ha på sig mest var Lee jeans, Wrangel och märkeskläder.

Intressen?
På fritiden var det helt andra intressen än vad vi har idag, då klättrade man i träd, körde moped, spelade bandy, fotboll, alltså mer intressen ute, jämfört vad vi har idag.
På skolan var alla med alla, man pratade om allt möjligt.

Musik?
Musiken förr är också annorlunda, man kunde fortfarande lyssna hemma på musik, men man gick även till folkets park, Stadsparken idag. Min morfar gillade att lyssna på rock, fast det spelade egentligen ingen roll. De kändaste stjärnorna var Elvis Presley, Bill haly, Tommy steele m.m.

Bättre förr än idag?
Förr var det ju bättre på några sätt, tex man var ute mera, jämfört med idag.
Man hade även bättre kondition, vissa bara sitter inne hela dagarna nu för tiden.
Men det som är bättre idag är att vi tex har bättre sjukvård, säkrare fordon, bättre skola…

Ett råd från morfar
Det råd min morfar har är att man ska utbilda sig till något som man får bra lön på, annars ångrar man sig när man blir äldre.

Vad hände under 60 talet?
De största morfar kom ihåg var att Sverige tog silver i fotboll, Bob biman tog världsrekord i längd, Dag hammarsköld störtade 61 och högertrafiken 61.

Träffade Monicka killar i smyg?

Träffade Monicka killar i smyg?
Jag ringde upp min mormor i telefonen.
Monicka, svarade hon i luren med en varm röst. Jag ser mig henne sitta i hennes soffa i hennes mysiga lägenhet. Egentligen är hon inte min mormor men det känds som det så jag brukar kalla henne för de, hon är min mammas kusin.

Min mormor var tonåring 1956 och bodde i en fin lägenhet i Borås. Under hennes tid så var det väldigt populärt med en tröja som hette parallello, den var en randig stickad tröja och fanns i alla möjliga färger. Det var även populärt med vida kjolar som var smala vid midjan.De var en grej som alla ville ha. Till det så hade man ”tuperat” hår eller så satt man upp det i en knut, sedan hade man ett par jeans till det.
Det var vardags stilen, men till fest så hade man helt andra kläder på sig, man hade ofta fina klänningar och dom skulle helst vara rutiga.
När dom skulle handla kläder så köpte dom aldrig färdigsydda kläder utan dom köpte tyg och sydde själva för att då var det billigare och köpa tyg och sy egna kläder av det.

Hon hade inga speciella fritidsaktiviteter förutom att gå på disco men då kallades det inte för disco för att då kallades det för skutt. När dom skulle gå på skutt så gick dom oftast till parken och dansade. Monicka var en liten killtjusare kan man säga.
Hon berättar att när dom var ute och gick på torget så fanns det raggare som kunde stanna till och fråga om man ville åka med en vända runt torget och oftast sa hon nej men ibland kanske det kunde komma någon riktigt snygg kille och då satte man sig och åkte med en stund.

Monicka hade både killkompisar och tjejkompisar, när hon var med tjejerna så brukade dom prata om killar och lyssna på musik tillsammans, dom pratade även mycket om framtiden.
Monika brukade inte lyssna på musik så jätte mycket men när hon väl gjorde det så brukade hon lyssna på Elvis som bra populärt då.
En stor grej som hände när Monika var liten var att högertrafiken kom då, och hon berättar
att man sprang fram till fönstret kollade ut när alla bilar bytte sida.

Jag frågar Monicka ”tycker du att det var bättre förr?”. Ja, det tycker jag, svarar Monicka med en suckande röst. Hon berättar att det var mycket bättre förr för att man kunde gå hemifrån utan att behöva låsa huset, man behövde inte heller låsa sin cykel. Det var inte lika mycket våld förr berättar hon. Man kunde t.e.x. lifta med främlingar som är en grej man absolut inte får göra för sina föräldrar idag. Man fick heller inte vara ute för sent på kvällarna. Medans alla ungdomar nuförtiden kommer ibland hem alldeles för sent på kvällarna.

En gång när Monika var ung så fick hon för sig att hon skulle ut en kväll, men det fick man inte förr. Men en kväll så gick hon och hennes kompis upp på kvällen när alla hade gått och lagt sig. Dom gick ner till tv-rummets fönster och hoppade ut därifrån, sedan när dom var nere på marken så stängde dom fönstret igen eftersom det var på nedervåningen.

Sedan så gick dom och träffade Monickas killkompisar som dom var alldeles förtjusta i.
Sedan så var klockan tre och dom skulle hem men när dom kom hem så var fönstret stängt och dom nådde inte upp till fönstret. Så de dom fick göra var att gå till det lilla huset bredvid det stora huset, där bodde Werner.

Werner var då Monickas morbror. Dom knackade på dörren, men det var ingen som öppnade eftersom Werner sov. Dom knackade en bra stund och till slut kom han och öppnade. Han såg förvånad ut när dom berättade deras historia. Werner gav Monicka och hennes kompis ett par nycklar så att dom kom in igen och han lovade att bevara det som en hemlighet.

Det har varit en supertrevlig eftermiddag med Monicka, jag tackar för att hon ville ställa upp på min intervju och så sa jag att vi skulle träffas snart igen.

// Ella Ivarsson

Elvis Presley Fanet Lena

Lidköping: Min farmor Lena är världens snällaste och finaste farmor. Men hur såg hennes ”tonårsliv” ut?

Vi sätter oss ner vid köksbordet medan mamma och pappa lagar mat. Jag ser på farmor att hon är lite nervös eftersom det är första gången hon blir intervjuad.

Min farmor börjar berätta och svara på mina frågor om sin barndom med hennes lugna röst.
Min farmor Lena var tonåring under 1960-talet. Hon är världens snällaste och finaste farmor. Hon berättar att hon bodde i en villa i en liten by vid namn Flo, där bodde hon med sina två bröder och hennes pappa. Hennes mamman och pappa skilde sig när hon var 6år, hon berättar att det inte var så vanligt förr att man gick isär och att barnen bodde kvar hemma hos pappan.

Hon säger att hon var ett stort fan av Elvis Presley. På skolan var det ett gäng som var fan av Tommy och andra halva var fan av Elvis, farmor hörde till ”Elvis gänget”. Hon berättar att hon och hennes kompisar själva broderade Elvis på sina jeans. De lyssnade på en stor grammofon eftersom farmor inte hade någon radio på den tiden. Jag ser framför mig hur farmor Lena med sina Elvis broderade jeans står och dansar framför grammofonen med sina kompisar i sitt lilla flickrum på landet.

Till vardags hade hon snäva jeans, hon förklarar att jeansen var så snäva att man fick trampa på dem för att kunna få av sig dem. Till fest hade de helt andra kläder än vad de hade till vardags, berättar hon. Då hade de fina färglada och små rutiga klänningar med ett mönster som de kallade för Brigitte Bardot modet. Till det säger hon att man hade ett stort brett skärp vid midjan i olika färger. Under klänningen hade man säkert fem underkjolar om inte mer berättar hon, det hade man för att kjolen skulle stå ut så mycket som möjligt. Hon beskriver även ett knep för att få kjolen att stå ut använde hon och hennes kompisar potatismjöl istället för stärkelse, för att köpa stärkelse var det inte tal om, det var för dyrt. När man kom upp i tonåren var det mondänt med ”svinrygg”. Svinrygg är en typ av frisyr där långt eller halvlångt hår tuperas och sätts upp i en långsmal knut längs hjässan och ner till nacken, förklarar farmor Lena.

”Man fick stryk av lärarna.”

Hon beskriver att hon tycker det är bättre i skolorna nu för tiden. Det gör hon eftersom förr kunde man få stryk och bli slagen om man inte gjorde som lärarna eller föräldrarna sa, om man bråkade eller gick utanför skolans område. Detta gjorde att man hade mer respekt för föräldrar och lärare eller vuxna över lag, vilket inte vissa tonåringar har idag. Fast det är ju inget bra sätt att få respekt för vuxna igenom.
Hon förklarar att det var helt tyst i klassrummet, om man inte räckte up handen utan svarade direkt fick man skäll och man vågade nästan aldrig svara på lärarens frågor.

Hon berättade att man fick tända i en braskamin som fanns i klassrummet för uppvärmning under höst och vinter. Jag ser framför mig en liten tyst klass sitta i ett litet klassrum vid de gröna bänkarna bredvid en stor gammal sotig kamin medan jag lyssnar till farmor som berätta mer.
Farmor tycker att tonåringar idag har det bättre eftersom man lättare kan hålla kontakten med sina vänner. Man kan ha kontakt över hela världen, eftersom förr hade man ingen aning om vad som hände i världen, vilket vi har nu. Hon berättar även att om det hände något t.ex någon skadar sig fick man springa till närmsta affär eller till bonden, så de kunde ringa. Hon tycker att även sjukvården är bättre i dagens samhälle än vad det var när hon var tonåring.
– maten är färdig, ropade mamma. Jag ropar tillbaka till mamma och tackar farmor för att jag fick intervjua henne.

Till bilden: Farmor i hennes gamla klassrum med hennes rutiga klänning längst till vänster

/Moa Andersson

Lyckan över ett eget rum

Jag satt i soffan på andra våningen i farmors och farfars hus i Smögen för vi var där över helgen. Jag skulle leta efter farmor för att jag skulle intervjua henne. Så jag reste mig ur soffan och gick ner för trappan och då mötte jag farmor i trappan precis där den svänger så först såg jag henne inte. 

– Hej! Sade jag.
– Hej! Sade hon tillbaka.
– Ska vi ta den där intervjun jag pratade om?
– Ja just det, det var det vi skulle göra.

Vi gick upp och satte oss, jag i fåtöljen och farmor i soffan. Hon frågade lite om vad det skulle handla om medan jag tog fram mitt anteckningsblock, penna och sudd. Efter ett tag började jag med den första frågan.

Min farmor Eva var tonåring i slutet av 50-talet och i början av 60-talet.
Farmor bodde i en liten 1:a i stan när hon var barn med hennes mamma och pappa. Hon berättar att hon sov på en madrass i köket och att hon och hennes mamma alltid plockade bort den under dagen. När hon var 13 14 år så flyttade de till en trerumslägenhet hon sa att hon aldrig hade varit så lycklig som hon var då. ”Jag fick ett eget rum, det var helt fantastisk och så en balkong, det var jätteroligt, jätteroligt va det. Den känslan kommer jag nog ha med mig hela livet .” Berättade farmor som om hon såg rummet framför sig och kände den där fantastiska lyckliga känslan igen.
Eftersom hyran var ganska dyr och farmor och hennes föräldrar hade bott där i några år så tyckte hennes pappa att de skulle bygga sig ett eget litet hus och så blev det. Huset var inte så mycket större än trerumslägenheten för på den tiden kunde man inte låna pengar alls lika lätt från banken som man kan idag, men de hade källare och en egen trädgård också.

Någonting som farmor gärna ville ha var en bandspelare eller kasettradio. När hon började på sitt första jobb så var det första hon sparade till en radio för det hade hon ingen. Hon sa att det var synd att hon inte sparade radion för den var orange och fin. Hon gillade att lyssna på dansmusik som Ann-louise Hansson, Elvis Presley, Beatles och även ABBA.

Farmor tyckte att det var jätteroligt med kläder så hon och hennes mamma gick och köpte tyger tillsammans ibland.
Det som var modernt då var korta vida kjolar som var rosa-vit rutiga eller blå-vit rutiga med ett brett skärp i midjan. Hon hade kanske fem underkjolar och något som var modernt var att ha en underkjol av skumgummi för då blev kjolarna ännu vidare.
Till skolan använde hon inte kjolarna och jeans hade hon inte då utan hennes mamma sydde något som kallades för elastabyxor, de var ganska smala på benen och de var av ett tyg som var lite stretch i och så hade de en hälla under foten. Och det sydde hennes mamma i flera olika färger. Som överdel hade hon bara en vanlig tröja eller en jumper.

När farmor var ung så brukade hennes kompisar träffas och kanske gå på bio eller bara träffas hemma hos någon. Man gick inte på fest på alls samma sätt då som man gör idag, berättar hon.

På en lördagseftermiddag samlades alla hennes tjejkompisar hos en utav dom för att sminka sig och fixa till håret för att sedan gå till parken och dansa. Det började klockan sju men hon brukade alltid vara där lite innan för det blev så mycket folk senare på kvällen, och så var det slut klockan 12. När hon kom hem och föräldrarna sov ville alltid hennes mamma att hon skulle säga till att hon var hemma och då sa hennes mamma: om du är hungrig så finns det en färdig macka i kylskåpet. ”Det är ett härligt minne”, säger farmor med ett leende.

Farmor började spela gitarr när hon var 12 år, hon var med i en grupp som hette ”Stigs gitarrflickor”. Gruppen spelade på lite olika ställen som t.ex ålderdomshem, i parken och på en carnival i Lidköping och då stod de på ett lastbilsflak.
Hon började även spela handboll i Lidköpings handbollsklubb som hette Linne när hon var 17 och det gör ju väldigt många än idag.

Rådhuset brann 1960 och då var farmor 15 år. Farmors pappa var med i brandkåren på fritiden så han var med och släckte branden. Något som hände utomlands var att USA:s president Kennedy blev skjuten på öppen gata när han åkte i sin bil.

Farmor tyckte att det fanns så mycket roligare saker att göra än att läsa läxor så därför ångrar hon att hon inte läste lite mer läxor. Hon säger till mig att även om jag inte tycker att det är kul att läsa läxor så är det väldigt viktigt.
Hon tycker också att vi ungdomar ska vara ödmjuka och ta hänsyn mot varandra och även mot våra föräldrar.
När vi blir lite äldre och kanske går på någon fest så tycker farmor och som även jag håller med om att vi ska vara försiktiga och t.ex aldrig tacka ja till en skjuts hem om vi inte känner personen.

//Tilda Stenberg

Var det bättre förr eller inte?

Min farmor, Marita och jag sitter mittemot varandra på varsina stolar vid ett träbord. Vaxduken ligger på bordet och även mitt glas med saft som står där. Hur var det egentligen i samhället när du var tonåring? Såg alla likadana ut? Vad gjorde ni på fritiden? Frågade jag farmor.

Jo, jag var då tonåring på 50-talet. Till vardags hade man oftast korta kjolar, men även långa kjolar i slutet av 50-talet. Man bar egentligen kjol till alla tillfällen. Smala långbyxor hade man också på sig och då var det till lite finare tillfällen t.ex på en fest. Man kunde också bära någon halsduk eller en sjal som man knöt lite fint runt halsen.
Vad hade ni för frisyr? Frågade jag och tog en klunk av min saft.
– Den populäraste frisyren var en så kallad ”Twiggy”. Det var en kort och uppklippt frisyr. Men man hade oftast något fint diadem eller att håret var uppsatt i en hästsvans.
– Fanns det något mer som var väldigt populärt?
Nja, de flesta hade duffeljacka. Det var som en lång kappa som även kanske är populär idag. Rörstrands porslin hade många och det hade jag också.

Jag frågade farmor hur det var i skolan och hon sa att de aldrig fick lära sig engelska eftersom lärarna inte kunde det. Dom hade också en lektion som hette Kristendomskunskap och det var alltså region som det heter idag. Dom hade även många andra lektioner till exempel svenska som dom hade mycket utav.
Jag frågade också om dom fick skjuts till skolan och om de fick mat och farmor svarade nej. Dom fick inte skjuts till skolan i början av tonårslivet men i slutet fick dom skjuts av
taxibilar. Dom fick heller inte någon mat i skolan så dom tog med sig egen mat, oftast någon macka eller mat i en termos.

Efter skolan hängde farmor med sina kompisar och hon hade bara en tjejkompis och några killkompisar. Dom brukade kolla på fotbollsmatcher och cykla överallt. De cyklade vart dom än skulle. När farmor pratade med hennes tjejkompis pratade dom oftast om
kläder, smink, killar och arbetet. Farmor var nästan alltid hemma hos någon kompis och lyssnade på musik. För att lyssna på musik så använde de sig utav en skivspelare eller en radio. De lyssnade på rock och väldigt mycket på Elvis Presley, han var mycket populär på den tiden. På dansfester dansade dom till den slags musiken. Dom dansade foxtrot, vals och tango.

En viktig händelse som kom i farmors tonårsliv år 1958 var att TV:n kom och då kollade dom på fotbolls VM som också var ett minne som farmor aldrig kommer glömma. År 1959 så boxades två boxare mot varandra, dom hette Ingemar Johansson och Floyd Pettersson. Dom tävlade i New York och därför blev TV:n väldigt viktig och känd eftersom dom kunde kolla på ett långt avstånd. Farmor och hennes familj reste inte så ofta och ifall dom gjorde det så var det runt Sverige med hennes kusiner. Farmor bodde på landet i Lidköping med hennes släkt, många var bönder och vissa jobbade i olika fabriker. Farmor flyttade också ganska många gånger men då var det runt samhället där hon bodde.
På den tiden precis efter skolan var det så att vissa barn blev tvingade att hjälpa deras föräldrar. Farmor hade en väldigt bra uppväxt. Hon blev aldrig tvingad till något utan hon fick hjälpa sina föräldrar på gården ifall om hon ville. Men hon lekte oftast affär i sin lekstuga och det tyckte hon var väldigt roligt.

Jag frågade farmor ifall hon tyckte det var bättre förr och det tyckte hon. Jag frågade sedan varför?
Det finns många fördelar och jag tycker att allt var så mycket billigare och man fick så mycket för pengarna än vad man får idag. Jag tycker också att det var roligare eftersom många barn lekte och var sociala på den tiden.
Men vad skulle du kunna ge för råd till oss tonåringar idag? Frågar jag farmor.
Ni ska fortsätta gå i skolan så att ni får kunskap och en utbildning. Sedan skaffa ett bra jobb som ni tycker är roligt och så att ni kan försörja er på det. Svarar farmor.

Jag tackar farmor som har ställt upp på denna intervju och jag tycker att det var en rolig tid att umgås. Jag kramar farmor och sedan säger jag hejdå.

//Wilma Axelsson

Min mormor

Min mormor valde bort hemmafrulivet och blev istället byggnadskonstruktör bland alla killar. Trots att hon gick i flickskolan i hela 6 år där hon fick lära sig att brodera och sy kläder.


Nästan som Barnen i Bullerbyn

När min mormor Hillevi berättar om sin uppväxt tänker jag direkt på Astrid Lindgrens Barnen i Bullerbyn. Mormor växte upp inne i stan, i Norrköping, men varje sommar åkte hon och hennes mamma och syskon till deras sommartorp på landet utanför Norrköping. Hennes pappa var skomakare och fick vara kvar i stan och ta hand om sin skomakarverkstad så som var vanligt under min mormors barndom. Männen jobbade och kvinnorna tog hand om hemmet och barnen.

Mormor hade många kusiner och jag kan tänka mig hur roligt dom hade tillsammans på somrarna. Kusinernas föräldrar hade bondgårdar en bit från sommartorpet. Mormor berättar att de mjölkade kor och gick i simskola, tämjde kattungar som dem hittade i ladan och åkte hölass.

När somrarna var över återvände de från landet till sin lilla lägenhet i ett hyreshusområde i Norrköping, en liten bit från centrum. På den tiden var det inte en självklarhet att barnen skulle ha ett eget rum.

Skoltiden

Mormor gick först i grundskolan i åtta år, det var den enda skolan man var tvungen att gå i på den tiden.

Efter grundskolan valde mormor att gå vidare i skolan och tog då realexamen i 9an. Därefter började mormor på flickskolan, en skola med bara tjejer. Hon vet inte varför hon valde just flickskolan, men hon minns att det var jätteroligt att bara gå med tjejer. I den skolan gick hon i 6 år.

På flickskolan fick man lära sig hur man skulle bli en bra hemmafru, vilket var väldigt vanligt att kvinnor var under den perioden. De fick lära sig brodera, sy sina egna kläder, laga mat och allt man behövde kunna för att kunna vara en bra hemma fru. Men mormor valde som tur var matteinriktning och blev väldigt duktig på matte som hon fortfarande är.

Efter flickskolan började hon tekniska som var sista skolan hon gick på innan hon blev ingenjör. På tekniska var det nästan bara killar vilken var väldigt nytt och roligt eftersom mormor bara gått med tjejer innan. På tekniska läste man mycket svår matte och jag kan fortfarande inte förstå hur man löste uppgifterna när det inte fanns miniräknare som det finns idag.

När mormor var 22 år hade hon gått färdigt alla år i skolan och började jobba som byggnadskonstruktör.

Musik och trender

Eftersom jag själv lyssnar mycket på musik genom Spotify frågade jag mormor vad hon gillade för musik när hon var i min ålder.
Mormor minns att det inte spelades så mycket musik och någon tv hade de ju inte. Rockmusiken kom till Sverige under 60-talet och antingen gillade man Elvis Presley eller Tommy Steel. Senare blev Beatles stora.

Klädstilen var ganska annorlunda än vad den är idag. Mormor klädde sig i elastabyxor och lammullströja till vardags. På helgerna när hon skulle dansa eller åka skridskor till musik med sina vänninor kunde dem ägna flera timmar till att bara fixa håret på varandra. De rullade upp håret på papiljotter och tuperade det sedan så att håret blev ”stort”. Mormor sydde ofta sina egna kläder såsom klänningar och kjolar. En gång sydde hon till och med en egen kappa. Hon gillade svart-och vitrutigt, ett mönster som kallades pepitarutigt.

Var det bättre förr?

Mormor upplevde att de inte hade så bra koll på omvärlden, nyheter och vad som hände runt om världen, vilket är en skillnad från idag när allt som sker i världens alla hörn rapporteras ständigt via alla mediakanaler. På ett sätt tyckte hon att det var skönare då eftersom det skapar så mycket oro och man känner maktlöshet över allt hemskt som händer.

Det som är bättre idag är att tjejer har större valfrihet och att teknikutvecklingen har gjort det lättare att ha kontakt med varandra, även om avstånden är stora.

När jag frågar henne om hon minns någon speciell nyhetshändelse är det Dag Hammarskjölds flygkrasch och död 1961 som hon först kommer på. Dag Hammarskjöld var FNs general sekreterare och ännu idag är man inte säker om det var en olycka eller ett attentat mot honom.

Vad är dina råd till ungdomar idag?

När min intervju börjar leda mot sitt slut ställer jag sista frågan till mormor. Min fråga är ”vad är dina råd till ungdomar och tonåringar idag?”
Mormor svarar:
– Gör mot andra som du skulle vilja att de gör mot dej!
Lev sunt!
Ha roligt!
Välj ett yrke du kommer tycka om!

Det sista råden hon sa var ”älska din mormor, för hon älskar dej!”

 

Foton: Från mormors fotoalbum

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén