RudenNytt

7d:s skoltidningsblogg med rapporter från när och fjärran

Månad: mars 2017

Ska det serveras hårda potatisar?

 

På Rudenschöldskolan och de la Gardiegymnasiet serveras god mat till alla elever, så man orkar med hela dagen. De har ett kök med en duktig kock.
Men varför serveras det inte bra mat på varje skola?

I min förra skola Månesköld, serverades det uppvärmd mat, men den är inte så anpassad för de som är 7 till 12 år. Fisken serveras med corn flakes, köttfärssås med broccoli och ärtor som de små inte tycker om, hårda ”potäter”, morotslasagne som är kall m.m….

Då äter man knappt någonting, och då orkar man inte med resten av dan.
Ibland, 1-2 gånger i veckan, serveras det god mat, men då får man inte ta för mycket, tex pannkaka, endast 2 pannkakor, oftast små, som inte mättar.

Genom att ha skolkök i varje skola skulle förmodligen potatisarna vara lagom, varken för hårda eller för mjuka, lasagnen vara lagom varm, och pannkakorna skulle man kanske få ta mer av.
Då skulle man orka med hela dagen och få bättre betyg

Har du hört talas om korv med bröd-semlan?

Vi har varit på stan och i skolan och frågat ett antal personer om de har ätit några semlor. Det var 95% som ätit semlor även om fettisdagen inte var för än om en vecka och 5% som inte hade ätit någon semla. Det finns många olika sorters semlor som t.ex ”mufflan”som gjorde entré i år, ”Nutellasemla”som blev populär 2016, ”korv med bröd-semlan” som man kom på 2017 och ”prisessemlan” som blev en populär typ i Sverige under denna vår.

Semlan är ett traditionellt bakverk i Sverige speciellt under fettisdagen då vi äter 5 miljoner.
Varför heter semlan just ”semla”? Semla kommer från det latinska ordet ”simila” som betyder ”det finaste mjölet”.
Den vanligaste semlan är gjord av vetemjöl, mjölk, socker, smör, jäst och kardemumma. Locket skärs eller klipps i en trekantig form. I Bullen läggs eller spritsas mandelmassa och på mandelmassan spritsas en ring av grädde. Sedan läggs locket på och semlan pudras med florsocker. Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Men efter hand gjordes dock semlan allt smakrikare. Under 1500-talet började man göra hål i semlan och fyllde den med grädde eller kokade ihop grädden med smör, men nu brukar vi fylla semlan med mandelmassa, sylt, choklad eller vanilj. Semlan har en lång historia och efter många olika recept har semlan funnits långt före den tid då kristendomen kommit till Sverige och den är fortfarande populär.
Man äter liknade semlor i Skandinavien, Finland och i Baltikum. En semla kan även kallas för fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg.

Foto: Moa Andersson

Nu börjar projekt ”Vilse”!

Tisdag den 21 mars kör vi igång med Skrivarskola i klassen! Vi börjar med att diskutera syfte, mål och upplägg för detta projekt så att ni alla förstår varför vi skapar den här aktiviteten.

Ska vi förresten ha en egen rubrik för Vilse här i bloggen?

Hon började jobba redan vid 14 års ålder

Började jobba redan vid 14 års ålder

Jag har intervjuat min farmor, hon heter Anita Johansson och hon bor i Järpås . Hon är uppvuxen strax utanför Järpås på en gård. Hon föddes 1943 så hon var tonåring sent 50-tal till tidigt 60-tal, hon växte upp på landet i ett litet hus, man kan kalla det för ett torp. Hon levde där med sin mamma och pappa samt två systrar.

Saker som var inne då var filmisar=pappkort med filmstjärnor på som man kunde byta och samla på, man höll antingen på Elvis Presley eller Tommy Steele, den coolaste klädstilen var bl.a. skor med taxklack.

Farmor hade till vardags kjol, klänning, tröja eller blus, farmor gick inte så ofta på fest, det var mest vardag.
Hennes fritid bestod av att hjälpa till i huset och med djuren på gården. Sysslorna var mest att hjälpa till med städning, tvätt och såna saker. Nuförtiden är farmor bra på att baka, laga mat, sticka och sy, men det fick hon lära sig helt själv efter hon hade gift sig. Djuren på gården var höns, grisar, kor, kalvar, hund och katt.

Särskilt populära artister som man lyssnade på var Elvis Presley, Yngve Stor och Snoddas. De lyssnade via radio eller grammofonskiva.
Farmor umgicks mest med sina tjejkompisar, de snackade om skolan och kompisar.
Saker som hände i stora världen: 1956 var det krig i Ungern och många flyktingar kom till Sverige och även till farmors skola i Järpås, hon vet inte vad som hände med de barnen sen.

Farmor tyckte det var lugnare förr eftersom man inte fick reda på lika mycket som nu via radio och tv.
Farmor gick bara i skolan i sju år. Man kunde fortsätta efter sjunde klass med åttan, nia;det kallades realen. Sedan kunde man även gå på gymnasiet och ta studenten men farmor sa att det inte var många som gjorde det utan de började jobba direkt istället. Farmor jobbade tidigt, redan vid 14 år, hon jobbade bland annat som butiksbiträde och hon gifte sig när hon var 22 år gammal. Hon konfirmerade sig när hon var 15.
Farmors råd till oss som är tonåringar idag:
”-Ta vara på den tid som är och lär er så mycket som möjligt och testa olika saker som verkar kul!”

Ung i Mellanöstern

 

Jag sitter i farmors chokladdoftande vardagsrum och ska snart intervjua henne. Farmor är nu 76 år och har väldigt svårt att höra och prata men hon väljer att ställa upp på intervjun ändå. Jag frågar farmor under vilken tid hon var en tonåring och efter ett djupt andetag så får jag ett svar. Med en krasslig röst så säger hon: ”Jo, jag var tonåring under 50 och början av 60 talet. Jag föddes i staden Konstantinopel eller som det heter nu Istanbul, 1941. Jag spenderade mestadels av min ungdom i Syrien och Nivene, Irak eftersom att i Turkiet så fanns det folkmord och diskriminering mot oss Assyrier.”

Farmor bodde på landet under den tiden, i en liten by som idag har jämnats med marken. Hon tar ett djupt andetag innan hon försöker prata då hon har svårt med det på grund av en särskild sjukdom.
-Det är synd att se vad som har hänt med byn som jag växte upp i, men det är sånt som sker, inget håller för evigt, berättar farmor.

Jag frågar henne vad de tyckte var kul på den tiden.
-Vi ungdomar tyckte att det var modernt och kul att ha en bil, lyssna på rock och att bada. Vi gjorde det väldigt ofta. När jag frågar om vad de vad brukade bära till skolan,fester och andra saker som kyrkan, så svarar hon,
-Jag brukade bära skoluniform till skolan, det var en blåröd skoluniform för tjejer och en blåvit för killar. Till kyrkan bar jag mina finkläder, en röd klänning och till fester bar jag min svarta klänning med smink och svarta skor. Under vardagen så bar jag antingen skoluniformen eller en svart kjol, med en vit tröja.

Farmor berättade att de inte hade så många saker att göra på fritiden.
-Vi brukade oftast hjälpa till vid hemmet och ibland så fanns det några fester som vi gick till. För övrigt var det ett rätt så tråkigt, men lugnt liv. De hade inga sorts sportaktiviteter förutom kanske fotboll, men det var mestadels killar som höll på med det.

Jag frågade farmor om musiken, vad de lyssnade på och hon svarade: ”Jag kommer ihåg att vi inte lyssnade på något speciellt under den tiden, vi brukade ibland lyssna på traditionell assyrisk musik men också på klassisk musik”

Hade ni både kill- och tjejkompisar frågade jag farmor när hon hade pratat klart.
-Killer och tjejer brukade inte umgås så mycket med varandra under 50-talet, tiden då jag var ungdom. Detta ändrades senare under 60-talet då började de umgås mer med varandra under den tiden.

Vad var viktigt för ungdomarna under din tid? -Det var viktigt att gå till kyrkan en gång varje vecka, det var också viktigt att inte skämma ut familjen genom att till exempel försöka bryta normer som vi var alla vana vid och så vidare.

Kommer du ihåg någon viktig händelse eller någon känd/viktig person under din barn/ungdom?
-Jag minns andra världskriget vilket var väldigt stort på den tiden, vissa i mitt hemland stöttade axelmakterna och andra stöttade de allierade. Jag minns en känd politiker vid namnet Winston Churchill, han var väldigt populär i byn som jag bodde i.

Tycker du att det är bättre idag än förr? -Ja det gör jag faktiskt, samhället har kommit så långt sen den tiden då jag levde. Dåliga saker finns som facebook vilket är det enda föräldrarna kollar på eller femåringar med telefoner värda femtusen kronor men jag antar att det är så samhället utvecklas.

En sista fråga, har du några tips för dagens ungdomar? ”Jobba hårt och så kommer alla dina drömmar gå i uppfyllelse.”

Foto: Carlos Ibrahim
Text: Carlos Ibrahim

Fotboll populärt i Villa-staden

Vi var lite nyfikna på vilka sporter man tycker om här i Lidköping. Vi frågade 22 personer om deras åsikter, och det visade sig att golf och fotboll var populärt bland både ungdomar och pensionärer. Bland ungdomarna var även handboll en favorit, medan isdans var mer intressant hos pensionärerna.

Vi frågade tio pensionärer om deras favoritsport. Här ovan ser ni resultatet.
Vi frågade även tolv elever i årskurs 7. Resultatet finns här nedanför.

Eftersom den allra största majoriteten tyckte om fotboll mest, tänkte vi fördjupa oss lite mer i just det.

Fotboll är en stor sport över hela världen. Den äldsta formen av fotboll tros ha spelats i Kina ca 400 år f.kr. Enligt internationella fotbollsförbundet är det kineserna som uppfunnit fotbollssporten. Kvinnor har alltid fått vara med och spela, vilket var en bra grej med sporten.

Sättet att spela fotboll under 1400-talet var ganska likt det sätt som vi spelar på idag. Det var två lag på planen, som nu, men den största skillnaden var att man istället för att skjuta bollen i mål bara behövde få den över kortsidan. Det var först på 1800-talet fotbollsspelet blev populärt i samhället, speciellt i England där sporten även blev en del av internatskolorna.

Ett tag var fotboll så stort i vissa länder, att man förbjöd sporten. Man tror att ca 715 miljoner människor världen över följde VM-finalen 2006! Det är inte lite det!

Av: Nathalie, Alva och Alice

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén